Joel Lööw

Teknik, arbetsmiljö och gruvor

29 december 2018

Att påverka teknikens utformning

För en tid sedan skickade jag in en rapport till ett projekt vid namn SIMS. Jag tror att vissa av de saker vi tog upp i den rapporten kan vara intressant även här.

Vår (dvs. Arbetsvetenskaps) roll i projektet är att stödja skapandet av attraktiva arbetsplatser genom att djupt interagera med andra arbetspaket och influera deras utformning av teknik (som det står i projektansökan). Tanken är att vi ska analysera den teknik som utvecklas av de olika projektparterna samt gruvkontexten och den arbetsmiljö i vilken tekniken ska användas.

Skapandet av attraktiva arbetsplatser involverar frågor som rör hälsa, säkerhet och ergonomi – från teknikens skapandet fram tills dess eventuella implementering. Tidigare forskning [1] har visat att till skillnad från exempelvis tekniska frågor så tar organisationer mer sällan hänsyn till ergonomi vid systemutveckling och företagsstrategiska frågor. I gruvindustrins fall har Simpson m.fl. [2] argumenterat att

There is a … clear responsibility on the designers, manufacturers and suppliers of mining equipment to ensure that the current lamentably low level of consideration of both the operators and maintainers of their products is significantly improved as quickly as possible.

None of the [current problems] are subtle problems ... [and] no detailed understanding of human psychology, physiology or anatomy is needed to address what are essentially ergonomics limitations of the crudest type. The fact that such fundamental limitations can and do create serious health and safety risks shows clearly that manufactures and suppliers are currently falling lamentable short of their duty of care responsibilities.

To redress this situation requires much more attention to be given to the consideration of human factors and ergonomics during their design processes.

De rekommenderade även att gruvföretag borde inta en mer aktiv position när gäller att kommunicera vikten av dessa frågor. I och med detta har Horberry m.fl. rekommenderat »an integrated and participatory approach« (se t.ex. [3]). Ett sådant tillvägagångssätt inkluderar alla relevanta »stakeholder«, inklusive operatörer och forskare, och tar hänsyn till både operatörens och arbetsplatsens krav.

Målet med vår medverkan i SIMS är stödja detta s.k. »integrated and participatory approach«, där vi ger frågor som rör arbetsplatsernas attraktivitet extra utrymme. Vår medverkan är tänkt att fungera på ett »främjande« sätt, dvs. att koppla ihop perspektiv från operatörer med de från teknikutvecklarna; vi har sagt att vi ska integrera med de olika delprojekten inom SIMS.

När vi planerade projektet var ett av våra grundantaganden att tekniken i projektet aktivt skulle kunna påverkas. Nu börjar vi inse att så inte är fallet – eller i varje fall att det inte är så enkelt som vi först trodde. Problemet härstammar från att tekniken i fråga endera är i ett för tidigt eller för sent stadium för att vi ska kunna hoppas på att kunna påverka själva utformningen (i varje i fall i frågor som rör »attraktivitet«). Exempelvis så är utformningen av de batteridrivna lastmaskinerna (en av teknikerna) baserade på nuvarande dieseldrivna varianter – att ändra denna utformning ligger utanför SIMS ramar. På liknande sätt så ligger de semiautonoma laddarna (en annan teknik) på ett så pass tidigt stadium att mycket handlar om hur det s.k. »laddhuvudet« ska utformas. I detta fall är fokusen för snäv för att i någon större mening kunna påverka attraktivitet.

Detta har huvudsakligen tre effekter. För det första så finner vi det inte särskilt produktivt att hoppas på att kunna påverka den nuvarande utformningen av tekniken. Istället måste vi lägga vår fokus på att påverka framtida utformningar. Men detta är inte nödvändigtvis problematiskt. Till exempel så säljer redan företaget i fråga redan batteridrivna maskiner. Om vi ser dessa som en första generation och maskinerna i projektet som prototyper, så blir de maskiner som sedan säljs en ytterligare generation – dessa kan vi hoppas ha en inverkan på. Men det betyder också att rekommendationer som vi tar fram i projektet måste inrikta sig på dessa senare generationer (och kanske på batteridrivna maskiner i allmänhet, inte specifikt de som säljs av företaget i fråga).

För det andra så kan vi inte basera våra undersökningar uteslutande på tekniken som utvecklas i projektet. I fallet med semiautonoma laddare kommer det inte vara möjligt att undersöka slutgiltiga versioner av tekniken. I detta fall måste alltså fokusen ligga på liknande, tidigare initiativ. Vi bör med andra ord betrakta den specifika tekniken som fall, dvs. att tekniken undersöks i den utsträckning den exemplifierar vissa fenomen. På så sätt tror vi att vi kan ta fram mer generella rekommendationer som också är relevanta för en större målgrupp.

För det tredje så har vi insett att det i projektets nuvarande fas inte är särskilt relevant att prata om specifika och konkreta förslag. En sådan ambition förutsätter att utformningen av tekniken lätt kan påverkas. Detta skulle förutsätta ett angreppssätt som liknar aktionsforskning, där forskningen ämnar förändra det område vilken den studerar. Detta var förvisso vår ursprungliga inställning, men som sagt är detta inte längre gångbart. Istället måste vårt tillvägagångssätt vara interaktivt. (För mer om detta, speciellt skillnaden mellan en interaktiv ansatts och aktionsforskning, se t.ex. [4].) På så sätt skulle vi fortfarande undersöka frågor som är relevanta för de olika projektparterna – och göra det i nära samarbete med dem – men skillnaden är att vi överger förhoppningen att betydelsefullt kunna påverka teknikens utformning i detta stadium.

Jag har inte riktigt någon naturlig stoppunkt i detta inlägg – jag ville bara dela med mig av några tankar angående dessa frågor – så jag stannar här.

Referenser

  1. 1. Neumann WP, Ekman M, Winkel J (2009) Integrating Ergonomics into Production System Development - The Volvo Powertrain Case. Applied Ergonomics 40:527–537
  2. 2. Simpson G, Horberry T, Joy J (2009) Understanding Human Error in Mine Safety. Ashgate, Surrey
  3. 3. Horberry T, Burgess-Limerick R, Steiner L (2018) Human-Centered Design for Mining Equipment and New Technology. CRC Press, Boca Raton, FL
  4. 4. Ellström P-E (2008) Knowledge Creation Through Interactive Research: A Learning Perspective. The European Conference on Educational Research (ECER), Gothenburg, September 10-12, 2008. doi: 10.1.1.525.3250

Noter

Detta inlägg är en översatt och modifierad version av ett inlägg på engelska som publicerades den 13 oktober 2018.

GitHub ResearchGate LinkedIn